where do I even start to pick it up when it's falling apart eller are you loving the pain
Igår natt stänkte jag tårar och svarta tankar omkring mig, andades rädsla och slukade ångest med girig aptit.
T försökte fånga upp det så gott han kunde, han slängde ut det genom fönstret och hytte med näven ifall det någonsin skulle våga sig tillbaka.
Söta ord flödade sedan och jag tog försiktig åt mig och la dom varsamt runt hjärtat. Sedan i min vakna ensamhet kräktes jag upp dom, spolade ner dom i toaletten och låtsades som dom aldrig blivit sagda.
Självbevarelsedrift tror jag det kallas.
Eller bara självdestruktiv. Man kan kalla det vad man vill, slutresultatet är ändå alltid detsamma.
Resten av natten stirrade jag på stjärnorna i mitt fönster
Kommentarer
Trackback
